This page has been translated from English

Kategoriserade | Stian Oby Johansen och TVFA inlägg

Europeisk integration - en översikt över Europeiska unionens

Flags of the European Union

Flaggor i Europeiska unionen

Detta blogginlägg är den första i en serie av tre där jag kommer att utforska de kommande förändringarna i det europeiska systemet för mänskliga rättigheter. I det här inlägget tänker jag att ge en översikt av Europeiska unionen. Den andra blogginlägg kommer att fokusera på den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna. Båda dessa tjänster kommer att lägga grunden för det tredje blogginlägg, där EU: s anslutning till Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna kommer att diskuteras.

Efter andra världskriget såg Europas nationer regionalt samarbete som en viktig för att undvika ytterligare krig. Ur askan krigets två internationella organisationer bildades, Europarådet och Europeiska kol-och stålgemenskapen. Den förra finns i dag, och är moderorganisation av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Den senare var den första byggstenen i Europeiska unionen.

Layouten av unionen

Europeiska unionen är i sin kärna, en internationell organisation. I motsats till traditionella internationella organisationer, vilka i allmänhet en form av institutionaliserat mellanstatligt samarbete, har Europeiska unionen en mycket större självständighet. 1 EU har också tilldelats betydande befogenheter från medlemsstaterna.

Dessa befogenheter är i huvudsak utövas genom de fackliga fyra primära organ. Kommissionen är den Fackföreningar verkställande organ. Den består av 27 kommissionärer - en från varje medlemsstat - sitter i egenskap av privatpersoner. På kommissionens huvuduppgifter är att föreslå ny lagstiftning, genomföra lagstiftning som gällde, och företräda EU utåt.

Ett sätt att upprätthålla EU: s lagstiftning är genom Europeiska gemenskapernas domstol (EG-domstolen). Som den högsta domstolen i EU hanterar främst två typer av fall: För det första, de så kallade efterlevnadsåtgärder, 2 som väcks av kommissionen mot en medlemsstat som den anser inte uppfyller sina skyldigheter enligt EU-lagstiftningen. För det andra beroende på omständigheterna, kan nationella domstolen ha antingen ett rätt eller skyldighet att fråga EG-domstolen för yttrande om relevant EU-lagstiftning. Domstolen ger sedan ett förhandsavgörande som kommer att vara bindande för den nationella domstolen. 3

Den tredje kroppen värt att nämna är rådet. Den består av representanter från medlemsländerna, och har sista ordet om EU: s lagstiftning och internationella avtal mellan unionen och icke-medlemsländer. Det godkänner också i budgeten och samordna de ekonomiska, utrikes-och försvarspolitik. Röster i rådet vägs beroende på storleken av de länder, och bindande lagstiftning kan föras utan att nödvändigtvis kräva enhällighet. Även om rådet liknar de viktigaste organen i andra internationella organisationer, skiljer den sig genom att kunna passera bindande lagstiftning för medlemsländerna utan enhälligt samtycke.

Slutligen har vi parlamentet. Det består av flera hundra medlemmar direkt valda av medborgarna i medlemsländerna. Det är tänkt att ge demokratin i unionen. Men få människor bryr sig om, eller ens delta i valet till Europaparlamentet. Dessutom finns det inga partier i traditionell bemärkelse, utan snarare sammanslutningar av liknande nationella partier. Om man tillägger att parlamenten begränsade befogenheter att mixen kan man lätt se att den demokratiska alibi i unionen saknar ansvarstagande och effektivitet. Men har sedan Lissabonfördraget trädde i kraft 2009, parlamenten befogenheter vid passerande lagstiftningen ökat något. Medan den lagstiftande makten i slutet vilar på rådet, förfarandet har idag en högre grad av samarbete byggt in i den.

Lagstiftning som svider

Det är inte bara layouten på de organ som ger EU sitt "överstatliga karaktär. Mycket på grund av EG-domstolen, som har följt en linje av rättspraxis successivt utvidga unionens befogenheter på uppdrag av medlemsstaterna har EU-lagstiftningen blivit ett kraftfullt verktyg. Sedan 1960-talet EG-domstolen har slagit fast att EU-lagstiftningen har både direkt effekt i och njuta överhöghet över nationell lagstiftning. 4

Denna rättspraxis har i sin tur godkänts av praktiskt taget alla nationella domstolar. Således genomför åtgärder enskilda medlemsstater inte nödvändigtvis behövs för medborgarna att kunna lita på EU: s lagstiftning i nationella domstolar. Eftersom EU: s lagstiftning kan också användas för att ogiltigförklara den nationella lagstiftningen har ett sting till att oöverträffade av andra internationella organisationer.

EU och mänskliga rättigheter

På grund av omfattningen av den moderna EU-lagstiftningen, några av de rättsakter ger upphov till mänskliga rättigheter. Starta ut som en ekonomisk union, har mänskliga rättigheter egentligen inte ha en plats i EU-lagstiftningen under de första åren. Genom rättspraxis EG-domstolen, men efter ett EU-koncept för mänskliga rättigheter utvecklades i första årtiondena facket grundades. 5

När du skapar och tolka EU-koncept för mänskliga rättigheter EG-domstolen var inspirerad av både nationella konstitutionella traditioner och internationella konventioner. Särskilt Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna hölls högt i kurs. Vid millennieskiftet EU också proklamerade sin egen stadga om de grundläggande rättigheterna, som slutligen blev juridiskt bindande genom Lissabonfördraget under 2009.

Men som vi skall se i mina kommande artiklar, hade EU-koncept för mänskliga rättigheter sina gränser. Innan vi kan undersöka dessa begränsningar i detalj en översiktlig granskning av den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och dess system för tillsyn är nödvändigt. Det kommer att bli föremål för nästa artikel.

-

Stian Oby Johansen är från Norge, och arbetar som forskarassistent vid Centrum för europeisk rätt vid universitetet i Oslo. Han är för närvarande skriver sin magisteruppsats om Europeiska unionens kommande anslutning till Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna.

  1. Trevor Hartley, The Foundations av Europeiska unionens lagstiftning (7: e EDN, OUP 2010) 11
  2. FEUF tekniken. 258
  3. Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt Europeiska unionens (FEUF) konst. 267
  4. Mål C-26/62 Van Gend en Loos (1963), mål C-6/64 Costa mot ENEL (1964)
  5. Se bland annat: mål 29/69 Stauder mot staden Ulm (1969), mål 4/73 Nold mot kommissionen (1974)

Posta på Twitter

One Response to "europeisk integration - en översikt över Europeiska unionen"

    Returlänkar / Pingbacker

    1. [...] Del 1: En översikt över Europeiska unionen [...]

      Gillar eller ogillar: Thumb up 0 Thumb down 0


    Lämna ett svar

    Besök DJILP Newsroom

    @ View_From_Above

    Inlägg efter datum

    Mars 2012
    M T W T F S S
    «Februari
    1 2 3 4
    5 6 7 8 9 10 11
    12 13 14 15 16 17 18
    19 20 21 22 23 24 25
    26 27 28 29 30 31
    University of Denver Sturm College of Law