This page has been translated from English

Tag Archive | "Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna"

Europeisk integration - en översikt över Europeiska unionens

Europeisk integration - en översikt över Europeiska unionens

Flags of the European Union

Flaggor i Europeiska unionens

Detta blogginlägg är den första i en serie av tre där jag kommer att undersöka de kommande förändringarna av det europeiska systemet för mänskliga rättigheter. I detta inlägg avser jag att ge en översikt över Europeiska unionen. Den andra blogginlägg kommer att fokusera på den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter. Båda dessa tjänster kommer att lägga grunden för det tredje blogginlägg, där EU: s anslutning till Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna kommer att diskuteras.

Efter andra världskriget, såg Europas nationer regionalt samarbete som en nyckel för att undvika ytterligare krig. Ur askan av krig två internationella organisationer bildades, Europarådet och Europeiska kol-och stålgemenskapen. Den förstnämnda finns i dag, och är moderbolag organisationen av den europeiska domstolen för mänskliga rättigheter. Den senare var den första byggstenen i Europeiska unionen.

Layouten av unionens

Europeiska unionen är, i sin kärna, en internationell organisation. Men i motsats till traditionella internationella organisationer, som i allmänhet är en form av institutionaliserad mellanstatligt samarbete, har EU en mycket större autonomi. 1 EU har också tilldelats avsevärda befogenheter från medlemsländerna.

Dessa befogenheter är huvudsakligen utövas genom fackets fyra primära organ. Kommissionen är den fackliga verkställande organ. Det består av 27 kommissionärer - en från varje medlemsstat - som sitter i sin privata kapacitet. Kommissionens huvuduppgifter är att föreslå ny lagstiftning, genomdriva lagstiftning som gällde, och företräda EU utåt.

Ett sätt att verkställa EU-lagstiftningen är genom Europeiska gemenskapernas domstol (EG-domstolen). Som den högsta domstolen i EU den hanterar främst två typer av fall: För det första, de så kallade exekutiva tvångsåtgärder, 2 som väcks av kommissionen mot en medlemsstat som den anser inte uppfyller sina skyldigheter enligt EU-rätten. För det andra, beroende på omständigheterna, kan nationella domstolen har antingen rätt eller vara skyldiga att be EG-domstolen för yttrande om relevant EU-lagstiftning. Domstolen ger sedan en begäran om förhandsavgörande som kommer att vara bindande för den nationella domstolen. 3

Den tredje kroppen värt att nämna är rådet. Den består av företrädare från medlemsstaterna, och har sista ordet om EU: s lagstiftning och internationella avtal mellan unionen och icke-medlemsländer. Det godkänner också budgeten och samordna de ekonomiska, utrikes-och försvarspolitik. Rösterna i rådet vägs beroende på storleken av länderna, och bindande lagstiftning kan föras vidare utan att nödvändigtvis kräver enhällighet. Trots att rådet liknar de viktigaste organen i andra internationella organisationer, skiljer den sig genom att kunna passera bindande lagstiftning för medlemsstaterna utan enhälliga samtycke.

Slutligen har vi parlamentet. Det består av flera hundra medlemmar som väljs direkt av medborgare i medlemsstaterna. Det är tänkt att ge demokratin i unionen. Men få människor bryr sig om, eller ens delta i valet till Europaparlamentet. Dessutom finns det inga partier i traditionell mening, utan koalitioner av liknande nationella partier. Om man tillägger att parlamenten begränsade befogenheter till mixen, kan man lätt se att den demokratiska alibi i EU saknas i ansvarstagande och effektivitet. Eftersom Lissabonfördraget trädde i kraft 2009, parlamenten befogenheter vid passage av lagstiftningen har ökat något. Medan den lagstiftande makten i slutändan ligger hos rådet har förfarandet idag en större grad av samarbete inbyggd i det.

Lagstiftning som svider

Det är inte bara layouten av de organ som ger EU sitt "överstatliga karaktär. Mycket på grund av EG-domstolen, som har följt en linje av rättspraxis successivt utvidga unionens befogenheter på uppdrag av medlemsstaterna, har EU: s lagstiftning blivit ett kraftfullt verktyg. Sedan 1960-talet EG-domstolen har fastslagit att EU-lagstiftningen har både direkt effekt i och njuta överhöghet över nationell lagstiftning. 4

Denna rättspraxis har i sin tur godkänts av praktiskt taget alla nationella domstolar. Således är genomförandeåtgärder av enskilda medlemsstater inte nödvändigtvis behövs för att medborgarna ska kunna lita på EU-lagstiftningen inför nationella domstolar. Eftersom EU-lagstiftningen kan också användas för att upphäva den nationella lagstiftningen har ett sting till att oöverträffade av andra internationella organisationer.

EU och mänskliga rättigheter

På grund av den stora omfattningen av dagens EU-lagstiftningen, en del av de rättsakter som ger upphov till mänskliga rättigheter. Börjat som en ekonomisk union, gjorde mänskliga rättigheter egentligen inte har en plats i EU-lagstiftningen under de första åren. Genom rättspraxis vid EG-domstolen, var emellertid ett EU-koncept för mänskliga rättigheter utvecklats i de första decennierna efter unionen grundades. 5

När du skapar och tolka EU-koncept för mänskliga rättigheter EG-domstolen har inspirerats av både nationella konstitutionella traditioner och internationella konventioner. Särskilt den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter hölls i högt. Vid millennieskiftet EU proklamerade också sin egen stadga om grundläggande rättigheter, som till slut blev rättsligt bindande genom Lissabonfördraget under 2009.

Men som vi skall se i min kommande artiklar, hade EU-koncept för de mänskliga rättigheterna sina gränser. Innan vi kan undersöka dessa begränsningar i detalj en kort genomgång av den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, och dess system för tillsyn är nödvändigt. Det kommer att vara ämnet för nästa artikel.

-

Stian Oby Johansen är från Norge, och arbetar som forskarassistent vid Centrum för europeisk rätt vid universitetet i Oslo. Han skriver för närvarande sin magisteruppsats om EU: s kommande anslutning till Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna.

  1. Trevor Hartley, grunden till det europeiska unionens lagstiftning (7th EDN, OUP 2010) 11
  2. FEUF konst. 258
  3. Fördraget om Europeiska unionen (EUF-fördraget) konst. 267
  4. Mål C-26/62 Van Gend en Loos (1963), i mål C-6/64 Costa mot ENEL (1964)
  5. Se bland annat: Mål 29/69 Stauder mot staden Ulm (1969), mål 4 / 73 Nold mot kommissionen (1974)

Postat i Stian Oby Johansen , TVFA inlägg Kommentarer (0)


Besök DJILP Newsroom

@ View_From_Above

Inlägg efter datum

Oktober 2011
M T W T F S S
«September
1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29 30
31
University of Denver Sturm College of Law