This page has been translated from English

Tag Archive | "Europeiska gemenskapernas domstol"

Flaggor i Europeiska unionen

Europeisk integration - en översikt över Europeiska unionens

Flags of the European Union

Flaggor i Europeiska unionen

Detta blogginlägg är det första i en serie av tre där jag kommer att utforska de kommande förändringarna i det europeiska systemet för mänskliga rättigheter. I det här inlägget tänker jag ge en översikt över EU. Den andra blogginlägg kommer att fokusera på den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna. Båda dessa tjänster kommer att lägga grunden för den tredje blogginlägg, där EU: s anslutning till Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna kommer att diskuteras.

Efter andra världskriget, såg Europas nationer regionalt samarbete som en nyckel för att undvika nya krig. Ur askan av krig två internationella organisationer inrättades, Europarådet och Europeiska kol-och stålgemenskapen. Den förstnämnda finns i dag, och är den överordnade organisationen av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Den senare var den första byggstenen i EU.

Layouten på unionens

Europeiska unionen är, i sin kärna, en internationell organisation. Men i kontrast till traditionella internationella organisationer, som i allmänhet är en form av institutionaliserat samarbete mellan regeringar, har Europeiska unionen en mycket större självständighet. 1 EU har också tilldelats avsevärda befogenheter från medlemsstaterna.

Dessa befogenheter utövas främst genom fackets fyra primära organen. Kommissionen är den fackliga verkställande organ. Den består av 27 kommissionärer - en från varje medlemsland - sitter i egenskap av privatpersoner. Uppdragen huvuduppgifter är att föreslå ny lagstiftning, genomdriva lagstiftning som gällde, och företräda EU utåt.

Ett sätt att genomdriva EU-lagstiftningen är genom Europeiska gemenskapernas domstol (EG-domstolen). Som Högsta domstolen av EU den behandlar främst två typer av fall: För det första, de så kallade tvångsåtgärder, 2 som väcks av kommissionen mot en medlemsstat som den anser inte uppfyller sina skyldigheter enligt EU-rätten. Det andra, beroende på omständigheterna, kan den nationella domstolen har antingen en rättighet, eller tvingas, att be EG-domstolen om ett yttrande om relevant EU-lagstiftning. Domstolen ger då ett förhandsavgörande som kommer att vara bindande för den nationella domstolen. 3

Den tredje kroppen värt att nämna är rådet. Den består av representanter från medlemsländerna, och har sista ordet om EU-lagstiftning och internationella avtal mellan unionen och icke-medlemsländer. Det godkänner också budgeten och samordna de ekonomiska, utrikes-och försvarspolitik. Röster i rådet vägs beroende på ländernas storlek, och bindande lagstiftning kan passeras utan att nödvändigtvis kräva enhällighet. Även om rådet liknar de viktigaste organen i andra internationella organisationer, skiljer den sig genom att kunna passera bindande lagstiftning för medlemsstaterna utan enhällighet.

Slutligen har vi parlamentet. Den består av flera hundra medlemmar väljs direkt av medborgarna i medlemsländerna. Det är tänkt att ge demokratin i unionen. Men få människor bryr sig om, eller ens delta i valet till Europaparlamentet. Dessutom finns det inga partier i traditionell bemärkelse, utan snarare sammanslutningar av liknande nationella partier. Om man lägger till att parlamenten begränsade befogenheter till mixen, kan man lätt se att den demokratiska alibi i unionen saknar ansvarstagande och effektivitet. Men sedan Lissabonfördraget trädde i kraft 2009, parlamenten befogenheter när passerar lagstiftning ökat något. Medan den lagstiftande makten i slutändan ligger hos rådet, proceduren i dag har en större grad av samarbete inbyggd i det.

Lagstiftning som svider

Det är inte bara layouten av de organ som ger EU sitt "överstatliga karaktär. Mycket på grund av EG-domstolen, som har följt en linje av rättspraxis gradvis utvidga unionens befogenheter på uppdrag av medlemsstaterna, har EU: s lagstiftning blivit ett kraftfullt verktyg. Sedan 1960-talet har EG-domstolen slagit fast att EU-lagstiftningen har både direkt effekt, och njut överhöghet över nationell lagstiftning. 4

Denna rättspraxis har i sin tur godkänts av nästan alla nationella domstolar. Således är genomförandeåtgärder av enskilda medlemsstater inte nödvändigtvis behövs för medborgarna att kunna lita på EU-lagstiftningen inför nationella domstolar. Eftersom EU: s lagstiftning kan också användas för att ogiltigförklara nationell lagstiftning har ett sting till det som är oöverträffad av andra internationella organisationer.

EU och mänskliga rättigheter

På grund av den stora omfattningen av samtida EU-lagstiftningen, några av de rättsakter ger upphov till de mänskliga rättigheterna. Börjat som en ekonomisk union, gjorde mänskliga rättigheter egentligen inte har en plats i EU-lagstiftningen i de tidiga åren. Genom rättspraxis från EG-domstolen, men efter ett EU-koncept för mänskliga rättigheter utvecklats i första årtiondena förbundet bildades. 5

När du skapar och tolka EU: s koncept för mänskliga rättigheter i EG-domstolen var inspirerad av både nationella konstitutionella traditioner och internationella konventioner. Särskilt Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna hölls i högt anseende. Vid millennieskiftet EU också proklamerade sin egen stadga om de grundläggande rättigheterna, som slutligen blev rättsligt bindande genom Lissabonfördraget under 2009.

Men, som vi skall se i mina kommande artiklar, hade EU begreppet mänskliga rättigheter sina gränser. Innan vi kan undersöka dessa begränsningar i detalj en kort undersökning av den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, och dess system för verkställighet, är nödvändig. Det kommer att vara ämnet för nästa artikel.

-

Stian Oby Johansen är från Norge, och arbetar som forskningsassistent vid Centrum för europeisk rätt vid universitetet i Oslo. Han närvarande skriver sin magisteruppsats om Europeiska unionens förestående anslutning till Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna.

  1. Trevor Hartley, Stiftelserna av unionsrätten (7th uppl., OUP 2010) 11
  2. FEUF konst. 258
  3. Fördraget om Europeiska unionen (EUF-fördraget) konst. 267
  4. Mål C-26/62 Van Gend en Loos (1963), i mål C-6/64 Costa mot ENEL (1964)
  5. Se bland annat: mål 29/69, Stauder mot staden Ulm (1969), mål 4/73, Nold mot kommissionen (1974)

Postat i Stian Oby Johansen , TVFA Inlägg Kommentarer (1)


University of Denver Sturm College of Law

@ View_From_Above

Resurser
Besök DJILP Newsroom

Inlägg efter datum

Maj 2013
M T W T F S S
«April
1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31

Translator

EnglishItalianKoreanChinese (Simplified)Chinese (Traditional)PortugueseGermanFrenchSpanishJapaneseArabicRussianGreekDutchBulgarianCzechCroatianDanishFinnishPolishSwedishNorwegianHebrewSerbianSlovakThaiTurkishHungarianRomanian